Annons:

Vad dricker du på vinets dag?

Vinets dag är den 22 januari! Dagen har utlyst av Vinakademin och kommer vara årligen återkommande. Så passa på tillfälle och knäck en god flaska, gå på vinbar och prova något du inte provat innan, drick något spännande! Känner du igen begreppet så är det inget nytt men internationellt sätt går det av stapeln på alla hjärtans dag eller St. Vincent’s dag, då St. Vincent också är vinets skyddshelgon, en martyr från tidig kristendom.

I min dagliga profession är jag arkeolog och en dag som denna funderar därför lite på när kom vinet till Skandinavien. Det är ingen lätt fråga att besvara, man kan anta att Skandinaver, om inte förr, kommit i kontakt med vin under äldre järnålder (500 f Kr–550 e Kr) i samband med romarrikets frammarsch i central- och mellaneuropa. Detta antagande gör jag utifrån arkeologiska bevis på kontakter med dessa områden och romarriket. Ett exempel på dessa kontakter är de många fynden av guldmynt av typen solidi/solidus som gavs till legionärerna, men också många andra fynd av romersk härkomst.

Solidus_multiple-Constantine-thessalonica_RIC_vII_163v

Solidus Constantine I. 307-337 AD. Foto via wikimedia.

När man diskutera förhistoriskt vin kommer man alltid till frågan hur man definierar vin, är det endast vin gjort på vindruvor eller ska man inkludera frukt- och bärviner. Alkoholhaltiga drycker på jäst frukt och bär har säkert förekommit under lång tid vid sidan av t ex mjöd. I princip har vi haft tillgång till alkoholhaltiga drycker sedan bondestenåldern också kallat neolitikum (c:a 4000 till 1800 f.K) och kornodlingens början, i en form eller annan, om vi kan bevisa det är en annan fråga.

AmforaHur bevisar man förhistoriskt vinbruk?

Det är inte helt lätt, hårda bevis som amforor eller skärvor av amforor är i Skandinavien få om ens några och det finns bara ett fåtal i Skottland och i de germanska områden. Det vill säga de områden som låg mellan den romerska gränsen och Skandinavien. Ett problem är också att amforor inte behöver innehålla vin, de kan också ha innehållit olivolja eller fisksås med mera vilket betyder att en amfora inte betyder vin. Man ska också komma ihåg att det finns andra transportkärlet för vin i den antika världen än amforor,så som stora trätunnor, vilket är ett mer förgängligt material samt glasflaskor. De senare är inte förgängliga men mycket glas smältes om till pärlor med mera.

I Skottland har man påträffat glasflaskor eller delar av dem på flera boplatser, men även i detta fall är det osäkert vad de ursprungligen innehöll, de kan ha innehållit vin. Den äldsta vinflaskan med bevarat förhistoriskt vin i flytande form är funnen i Tyskland är gjord i glas. Den finns utställd på the Historical museum of the Palatinate i Speyer, Pfalz, Tyskland. Den är en nära 1700 år gammal, romersk, med delfinformade handtag, daterad till 325 e Kr, hittad i en grav, läs mer här

Speyer wine bottle

Foto ©Historisches Museum der Pfalz.

Även om vi inte har några säkra vinflaskor eller vinamforor hittade i Skandinavien finns det dock andra indirekta bevis på eventuell förhistorisk vinimport såsom romersk dryckeskärl i glas, vinsilar och vinskopor med mera. Dessa indikera vinbruk men är inga direkta bevis.

Romersk vinskopa och sil av brons från 0-400 e.Kr, funnet i Varnhem Västergötland

Romersk vinskopa och sil av brons från 0-400 e.Kr, funnet i Varnhem Västergötland. Utställt på Historiska museet, Stockholm. Foto via wikimedia/Historiska museet Stockholm.

Går man lite längre fram i tiden, under yngre järnålder (500 f Kr och 1050 e Kr), finns det andra mer direkta källor, till exempel skrivna texter som Beowulf och sagan Alvíssmál. Under yngre järnålder har vi också många skriftliga belägg om resor till vinproducerande områden, då vikingar rör sig i såväl Frankrike, Grekland, Italien och Spanien. I samband med dessa har man med största sannolikhet stött på vin, om man sedan importerat. plundrat eller på annat sätt medtagit det till Skandinavien kan diskuteras.

Dr. Patrick Mcgovern
Dr. Patrick Mcgovern

Vin- och dryckesarkeologen nummer ett är dr Patrick E. McGovern som skrivit flera böcker och artiklar i ämnet, bland annat Uncorking the Past: The Quest for Wine, Beer and Other Alcoholic Beverages (2009). Nyligen skrevs han ett inlägg på Penn Museum med titeln New Biomolecular Archaeological Evidence for Nordic ”Grog,” Expansion of Wine Trade, Discovered in Ancient Scandinavia som passar väl in här. Inlägget basrerar sig på hans artikel med samma titel i Danish Journal of Archaeology (Dec. 23, 2013).

I denna kan man läsa mer om fynd av förhistorisk ”grogg” från nordvästra Danmark, ca 1500-1300 f Kr, och från Gotland från ca 100 e kr. Med grogg  i detta sammanhang menas  en rik dryck gjord på lokala råvaror såsom honung, lokala bär t ex tranbär, lingon, pors, rölleka, enbär, björksav och trädharts samt spannmål som vete, korn eller råg men också möjligen av vindruvor (eller möjligen russin) som importerats från södra och centrala Europa.

uncorking-the-past

Även om detta inte rör druvvin (åtminstone inte rent sådant) så omnämns en hybridöl som bryggts av Nynäshamns Ångbryggeri 2013 som heter Arketyp, tillgänglig på Systembolaget. Denna är bryggd efter en del av de förhistoriska bevis man funnit och kan med visst fog kallas en historisk öl eller ale. Jag har beställt den och kommer att prova den inom kort!

Det finns dock en del andra skandinaviska fynd från förhistorien som indikerar att alkoholen kommer till vad som blir Sverige långt innan Kristi födelse. Ergosterol är ett spårämne som kommer från i jästsvampens membraner och frigörs när jästcellerna bryts sönder. Ergosterol har påträffats i keramikkärl från bronsålder (1800-500 f. Kr). Detta visar på nyttjandet av jäst för bröd eller alkoholhaltiga drycker (se Sven Isaksson, Christina Karlsson och Thomas Eriksson, 2010. Ergosterol (5, 7, 22-ergostatrien-3²-ol) as a potential biomarker for alcohol fermentation in lipid residues from prehistoric pottery. Journal of Archaeological Science 37 ).

Alkoholhaltig dryck är med andra ord en gammal följeslagare som följt oss sedan dess vi började bruka jorden. Så låt oss nu på vinets dag höja en skål för alla dem som gått före, för de som vågade prova, som skapade något vi kan njuta av än idag – och gör det du också! Låt dock BiB;en stå och prova något nytt och gott!

spola-bibben

Andra som skrivit om Vinets dag är Lars Torstensson här och här, Vintomas här, Ljuva druvor här och jag själv här. Det har också fått en egen facebook-sida som man kan gå in och gilla.

Berätta gärna med vilket vin du firar Vinets dag i kommentarsfältet 🙂 Vad jag dricker på vinets dag hittar du här!

Skål!

Magnus Reuterdahl

Annons:

Här finns mer att läsa om