Text: Maja Berthas

Historia

År 1652 upprättade Ostindiska Kompaniet en handelsstation kring det område som numera  känns igen som Kapstaden. Anledningen till detta var främst för att kunna ordna med färskvatten och mat till handelsflottan som stannade till här på sina resor mot Indien och Sydostasien. Då konsumtionen av vin redan på den här tiden var rätt frekvent i Europa så bestämde man sig, efter en del efterforskning, att börja odla vin på de nya markerna. Klimatet och odlingsförhållandena visade sig vara de rätta och man började importera sticklingar från dåtida kända vinregioner i Europa. Jan van Riebeek, Kapområdets första guvenör, planterade sin första vingård 1655 och 2 februari, 1659 pressades de första dropparna Sydafrikanskt vin. I början stötte den Sydafrikanska vinodlingen på stort motstånd, främst för att man inte fick bönderna att helhjärtat köpa den nya grödan, men 1679 fick van Riebeek en efterträdare i Simon van der Steel och då fick vinodlingen fart. Van der Steel planetrade ut druvor på sin farm i Constantia och i och med detta ökade både kvalitet och produktionsstorlek. Det vin som så småningom skulle sätta Sydafrika på kartan som ett vinproducerande land var Vin de Constance – ett sött vin tillverkat av druvor från Van der Steels gamla vingård. Detta vin exporterades under 1700-talet till Europa och blev omåttligt populärt bland kungligheter och adel.

I slutet på 1600-talet kom också en ny grupp människor till kapområdet i form av franska hugenotter, vilka i sin tur förmedlade en del av den franska vintraditionen.

1800-talets första hälft var en strålande period för den sydafrikanska vinproduktionen.  Den brittiska ockupationen av området ledde till en helt ny marknad för de Sydafrikanska vinerna och på 45 år så ökade plötsligt produktionen från 0,5 miljoner till 4,5 miljoner liter vin. Men så, 1861, blev det fred mellan Frankrike och Storbritannien och exporten till England kollapsade totalt. 1886 gjorde vinlusen sitt intågande i landet och under de nästkommande decennierna drevs landets vinnäring av överproduktion och kvalitetsproblem.

För att lösa den stora konflikten och få ordning på den stora vinreserven samt lyfta kvaliteten startades Ko-operatieve Wijnbouwers Vereniging (KWV) 1918. Man introducerade nya tillverkningsmetoder såsom kalljäsning och fick således ordning på vinnäringen igen. Kvaliteten steg i höjden och man la grunden till det Sydafrika som är idag.

Under Apartheitperioden fick vinnäringen problem igen. Blockaderna mot landet bidrog till minskad insyn i vinindustrin, exporten rasade, kvaliteten sackade efter och producenterna kunde inte resa för att få nya intryck eller öka sin kunskap. Men när demokratin slutligen gjorde sitt intåg 1994, så öppnades plötsligt gränserna och redan efter några år tog man bort det monopol som KWV haft under närmare 80 år. Nu föddes det nya Sydafrika. Producenter av druvor och vin, som tidigare försörjt KWV, fick plötslig börja göra eget vin, under egna etiketter. Nu formligen exploderade vinnäringen och antalet producenter ökade lavinartat.

De senaste 20 åren har Sydafrikas vinproduktion förändrats enormt. Varje dag dyker det upp nya, unga producenter och kvalitetstänket har stegrat i höjden. Vinproducenterna reser som aldrig förr och man har sakta börjat hitta sin identitet och själ igen. Idag odlar man vin på drygt 100 000 hektar och man exporterar närmare 400 miljoner liter vin per år.

Sydafrikas vinområden:

Sydafrika består av regioner, distrikt och ”wards”.

Regionerna är: Breede River Valley, Cape South Coast, Coastal region, Klein Karoo och Olifants River. Dessa består i sig av en mängd distrikt och den minsta geografiska indelningen – wards.

Här nedan följer en beskrivning av några av de vanligast förekommande distrikten.

CAPE AGULHAS

Detta distrikt faller under den nyutnämnda regionen Cape South Coast. Det är Sydafrikas sydligaste distrikt och innehar ett ward vid namn Elim. Klimatet är relativt svalt och på grund av det extremt kustnära läget blåser starka vindar nästan året om. De druvor som oftast återfinns i området är Sauvignon Blanc och en del Shiraz.

CAPE POINT

Ett distrikt inom Coastal Region som sträcker sig hela vägen fram till naturreservatet vid Godahoppsudden. Här återfinns endast en producent och druvorna som visat sig mest självklara är Semillon och Sauvgnon Blanc.

CONSTANTIA

Constantia är i själva verket ett ”ward” som inte faller under distrikt, men väl under regionen Coastal Region. På dessa historsika kullar har man odlat vin i över 350 år. Området är mycket litet och odlas av en handfull producenter. Constantia ligger precis vid foten av Table Mountain Nature Reserve och vingårdarna sluttar mot öster. Här faller närmare 1000 mm regn per år och man har en medeltemperatur på starx över 20 grader, så Constantia räknas som ett av de svalare områdena i Kapområdet. Även här är Sauvignon Blanc den dominerande druvan även om en del röda viner också produceras.

DURBANVILLE

Vingårdarna i Durbanville ligger, precis som Cinstantia, nära Kapstaden fast denna gång på motsatta sidan. Vinerierna ligger på kullarna i området och vissa ligger så pass högt som närmare 380 meter över havet. Precis som andra kustnära områden domineras odlingarna av Sauvignon Blanc, men också en hel del  Chardonnay, Merlot och Cabernet Sauvignon Blanc.

ELGIN

Ungefär en timme från Kapstaden på bergsryggarna i Hotentotts Holland Mountain Range, ligger distriktet Elgin. Detta område var tidigare känt för sina strälande äppelodlingar, men på senare tid tillverkas även en hel del vin här. Vingårdarna kan ligga så högt som 600 meter över havet vilket resulterar i svalare klimatstruktur. Här odlas Chardonnay, Sauvignon Blanc och en liten del Riesling. Men på senare tid hittar man också odlingar av Merlot, Shiraz och Pinot Noir.

FRANSCHHOEK

Franschhoek omnämns ofta som The Gourmet Capital of the Cape på grund av den stora mängd välrenommerade restauranger i området. Här har man behållit den klassiska Hugenot karaktären, både på vingårdsnamn men också i mattradition och arkitektur. Franschhoek, som betyder ”det franska hörnet”, ligger vackert placerat mellan bergskedjorna Groot Drakenstein, Franschhoek Mountains, Klien Drakenstein och Simonsberg. Här finns mängder av vingårdar och orten är ett av Kapregionens mest besökta turistområden.

KLEIN KAROO

Klein Karoo är en av de större vinregionerna i landet, åtminstone om man räknar i utsträckning. Området är känt för sina extrema skillnader i jordmån och klimat och den mest kvalitativa vinproduktionen sker främst i små bergsskrevor och dalar uppe bland bergen. Det mest kända distriktet här är Calitzdorp, som betraktas som Sydafrikas starkvinscentra. Här tillverkas mängder av portvinsliknande viner och en hel del andra starkviner på druvan Muscadel.

OLIFANTS RIVER

Detta är en region på uppåtgående och från att ha varit ansedd som ett bulkområde börjar nu intressanta kustappelationer dyka upp. Man har ett relativt varmt klimat och väldigt lite nederbörd vilket resulterar i att vingårdsarbetet och god kunskap i olika beskärningstekniker blivit avgörande för kvaliteten.

Regionen innefattar wards som bland annat Koekenaap, Vredendal och Spruitdrift till lika Bamboes Bay på västkusten som nu blivit känt som ett kvalitetsområde för Sauvignon Blanc.

I utkanterna av Olifants River finner vi ensamliggande wards såsom Cederberg, där man har landets högst belägna vinodlingar på nästan 1100 meter över havet.

PAARL

Paarl är beläget norr om Stellenbosch och är (förutom vin) kanske mest känt för sina spektakulära granitklippor, som också gett området sitt namn, Paarl = Pärla. Området är varmt och ligger inklämt i en grytliknande formation av olika berg, där nederbörden är något längre än normalt. Detta bidrar till att bevattning av vingårdarna under växtperioden är mycket vanligt.

Här fokuserar man främst på blå druvor och de mest lysande exemplen är Shiraz, Cabernet Sauvignon och Pinotage.

ROBERTSON

Robertson kallas i folkmun för  ”The valley of vines and roses” och är känt för sina kalkrika jordar. Detta har bidragit till att området också är fördelaktigt när det gäller hästuppfödning och många stora stuterier har sin bas här. Trots att Robertson klassificeras som en halvöken, så är vitvinsproduktionen den mest häpnandsväckande. Chardonnay och Sauvignon Blanc, tillika produktion av moussera de vin, är områdets stora kännetecken. Detta möjliggörs av Robertssons enorma dag- och nattemperaturer som, trots heta dagar, ger en relativt låg medeltemperatur.

STELLENBOSCH

Detta är vindristriktens självutnämnda huvudstad. Här finner man de allra äldsta och mest anrika vingårdarna med namn som Vergelegen, Stellenzicht, Rust en Vrede för att nämna några. Själva staden är vacker med klassisk Cape Dutch-arkitektur som främsta kännetecken. Runt området höjer sig en mängd höga berg där Simonsberg, Hederberg och Stellenbosch Mountains är de mest iögonenfallande och det är också på dessa sluttningar som de mest kända vinerierna ligger. Man odlar alla typer av druvor och blandningen av rött och vitt är påtaglig. Bordeauxblandningar, Shiraz, Chardonnay och Chenin Blanc hittar man hos de flesta vingårdar.

Men Stellenbosch är inte bara känt för sina vinodlingar, utan man har också ett internationellt erkänt universitet där man utbildar studenter från hela världen samt The Elsenburg School of Agriculture där Nietvoorbij Institute of Viticulture and Oenology har sin bas. Här gör man viktig forskning på bland annat klonmaterial och rotstockar.

Stellenbosch var också det första distriktet som anlade en sk. Wine Route, och denna är fortfarande en av landets mest uppskattade, både bland turister och lokalbefolkning.

SWARTLAND

Traditionellt ett område som är känt för sin produktion av spannmål, men som på senare tid blivit ett av Sydafrikas mest trendiga vinområden. Här hittar man fortfarande gamla planteringar av ”bush vines” och en del glömda vingårdar har nu kommit i dager. Många unga producenter etablerar sig här och den nystartade gruppen ”Swartland Independent Producers” går numera i bräschen för det nya tänket. Man satsar på att hitta områdets själ och fokuset på terroir har aldrig varit större. I området odlas främst Shiraz, Cabernet och Pinotage, men på senare tid har druvor såsom Cinsault, Mourverdre, Grenache, Viognier, Rousanne, Marsanne och Grenache Blanc blivit populära.

TULBAGH

Tilbagh ligger inklämt i en dal mellan de höga bergen Groot Winterhoek, Witsenberg och Obiekwa mountains. Jordmånerna är extremt varierande och likt Robertson präglas klimatet av stora skillnader mellan dag- och nattemperatur.

På grund av de höga kringliggande bergen upplever man också här ett annat väderfenomen kallat ”cold trap”. Detta innebär att den svala luften som under nattimmarna kryper ner i sänkan ”fastnar” när den varma luften sakta kommer in på morgonen. På detta vis ligger den svala luften kvar långt inpå förmiddagen innan den äntligen ger vika för dagens mer varma temperaturer.

Idag finns här ca. 18 vinerier, där många är nykomlingar och fokuserar på nya spännande produkter. Både Shiraz och Cape Classique har blivit allt mer populärt.

WALKER BAY

Detta distrikt ligger vackert beläget på bergskanterna vid staden Hermanus. Orten är, vid sidan om vin, främst känd för en av de bästa platserna för valsafari. Under perioden september till november kommer hundratals valar av arten ”Southern Right” in i viken och många gånger leker de mindre än 50 meter från strandkanten.

Området har flera ”wards” och ett av de mest kända är Hemel-en-Aarde. Här odlas Chardonnay och Pinot Noir med mycket goda resultat, även om Sauvignon Blanc och Pinotage också börjat få fotfäste.

WORCESTER

Worcester och Breedekloof (närliggande distrikt) utgör tillsammans den största vinodlingsarealen i landet, med totalt 27% av Sydafrikas produktion av vin. Man har också landets största Brandyproduktion i området och här finner man tex. KWV Brandy Cellar, som är den största i världen.

WELLINGTON


Wellington är främst känt för sin produktion av sticklingar och man står för hela 90% av Sydafrikas totala försörjning av vinplantor. Men området har även en del vingårdar, både historiskt kända och nya uppstickare. Det är också här som man har störst chans att se snö på bergen under vinterhalvåret.