Annons:

Atlantiskt vin från Azorerna

Man kan hitta vin lite överallt i världen, även mitt i Atlanten. Azorerna är en ögrupp cirka 160 mil väster om Portugal, ute i Atlanten. Jag har tidigare smakat enstaka viner från öarna, främst fortifierade, i våras stötte jag dock ihop med vinproducenten Azores wine company och de visade mig vilken potential som finns i de torra vinerna från Azorerna.

Annons:

Ögruppen Azorerna ligger i Atlanten cirka 160 mil från Portugals kust och består av nio öar. De var obebodda då Portugiser började bosätta sig på dem i mitten av 1400-talet. Sannolikt var det Franciskan-munkar som tog med sig de första vinstockarna och började odla vin där för mer än 400 år sedan.

Vinodlingarna frodades fram till 1853, då de slogs ut av vinlusen phylloxera. Innan vinlusen slog till gjordes stora mängder vin på öarna, uppemot 10 miljoner liter om året. För att få en idé hur hårt phylloxera slog var den totala produktionen 1859 endast 25 000 liter. På 1890-talet återuppväcktes intresset för vinodlingarna igen av Francisco Maria Blum också känd som Chico Maria. Vinproduktionen återhämtade sig dock aldrig till de riktigt stora volymerna. Idag finns det knappt 2000 hektar med vingårdar på öarna.

Karta Azorerna 1584
Karta Azorena 1584, Luís Teixeira via Wikipedia

På 1990-talet kom nästa våg för vinodling på öarna vilket ökade produktionen, de flesta vände sig till det traditionella och satsade på de druvor som gjort ön känd på 1700- och 1800-talen såsom verdelho, arinto och terrantez. 1994 bildades tre IPR-områden (Indicacao de Proveniencia Regulamentada), typ PDO-klassificeringar (protected designation of origin).

De tre är IPR Graciosa, Pico och Biscoito. IPR Pico och Biscoitos är för fortifierade viner. Under klassificeringen IPR Graciosa görs torra vita viner. Övriga torra viner klassificeras som Vinho Regional Açores sedan 2004. När det kommer till dessa viner är majoriteten vita men man gör också en del roséviner och lätta röda viner. Vissa av dessa kan vara lite lätt mousserande.

Ögruppen Azorena består av vulkanöar. Portugals högsta vulkan och berg hittas på ön Pico, där sägs det finnas heta källor som är så varma att man tillaga mat i dem. Totalt omfattar öarna 2 355 kvadratkilometer med landområden, utav dessa är omkring 20 vinodlingar.

Vingårdarna ligger i regel i karga steniga områden med vulkanisk jord och block av lava. De ligger nära havet omgivna av stenmurar (currais) för att skydda vingårdarna mot havets salta vindar. Klimatet är förhållandevis milt och fuktigt och man anlägger vingårdarna för att få maximalt med sol för att druvorna ska mogna. Vanliga druvor är verdelho, arinto och terrantez do Pico (folgosao). Men man odlar också druvorna fernão pires, malvasia, saborinho (heter tinta negra på Madeira och molar de Colares i Portugal), bastardo (trousseau) med flera samt en del internationella druvor såsom merlot.

Azores wine company

De viner jag provade i Portugal kom från vinproducenten Azores wine company. Ett relativt nytt projekt från vinmakaren António Maçanita. Han är känd i Portugal för sina olika vinprojekt i olika vinregioner, men kanske främst för Fita Preta i Alentejo. Han kommer dock från Azorena så detta projekt ligger honom särskilt nära om hjärtat.

Man gör två serier med viner som man kallar Rare Grapes Collection där vinerna Arinto dos Açores, Verdelho och Terrantez do Pico ingår samt en serie man kallar Volcanic Series där vinerna Rosé Vulcânico and Tinto Vulcânico ingår. Jag har provat några av dem och är förälskad.

Än så länge gör man inga stora mängder viner, så hittar du dem, passa på. Utav Verdelho original gjordes 2015 drygt 4000 flaskor och av Terrantez do Pico endast 380 flaskor. Utav de andra har jag tyvärr inga exakta siffror men det rör sig om några 1000 flaskor av varje.

Arinto kan tyckas vara en udda druva i sammanhanget ovanliga druvor men den arinto man odlar på Azorerna är inte densamma som den arinto som odlas på fastlandet. Verdelho druvan är densamma som den man odlar på Madeira medan druvan terrantez do pico är unik för Azorena.

Viner från Azorena och Azores wine company

Arinto dos Açores António Maçanita 2015. Det här var vinet som verkligen fick mig att gå igång. Framförallt har det en strålande syra kombinerat med struktur och en fin fruktighet. Vinet har tydliga citrustoner och ett bra driv och i avslutet finns fina stentoner, en liten kryddighet med inslag av såväl örter som vitpeppar och ett stänk av havssalt. Drick nu eller inom ett par år, perfekt till skaldjur.

Antonio Macanita Azores wine

Verdelho o Original António Maçanita 2015. Det här är ett smakrikt vin, det är ungt och fräsch och har lite kropp. Vinet har inslag av exotiska frukter och söt lime, i avslutet kommer också en liten hint av houngstoner. I avslutet finns en stenkryddighet med inslag av hav och lite sälta i avslutet som bryter fint mot det lite söta i frukten. Citrus, söt lime och salt – det låter nästan som en drink – det är dock definitivt vin. Intressant, komplext och gott.

Antonio Macanita Azores wine

Rosé Vulcanico 2015. Här finns en härlig kombination av en fräsch fruktighet med inslag av röda äpplen och röda vinbär tillsammans med en stenpepprighet och fin sälta som minner av hav samt en lång härlig syra. Intensivt, friskt och härligt. Det är i detta vin som sältan och havstonerna är tydligast – lite av en vågbrytare, vissa kommer älska det andra kan nog finna dem lite för närvarande. Personligen föll jag för det!

Antonio Macanita Azores wine

Gemensamma nämnare i alla tre viner är fräschören, mineraliteten som drar åt sälta, stentoner och en kryddig touch. Man kan känna havets närhet, det karga landskapet och vulkanernas hetta i vinerna – man kan känna terrior.

När det kommer till fortifierade viner har jag främst provat viner från Pico klassificerade som Vinho Licoroso de Qualidade Produzido em Região Determinada (VLQPRD). Dessa görs främst på druvan verdelho.

Tyvärr finns det idag inga viner från Azorerna på Systembolaget, rätta mig om jag har fel. För hugande lite äventyrlig importör rekommenderas dessa viner med varm hand!

Vinerna provades på Adegga wine market i Porto 2016.

Magnus Reuterdahl

Annons:

Här finns mer att läsa om